luftföroreningar och luftrening

En stor del av de besvärsframkallande luftföroreningarna består av små partiklar och mikroorganismer som följer med tilluften. I många av de så kallade sjuka husen har det visat sig att dåliga filter eller bristfällig skötsel av filter bidragit till problemen. Olika filters förmåga att fånga upp partiklar beror huvudsakligen på olika fysikaliska och mekaniska fenomen – silverkan, tröghetseffekt, interception och diffusion. 

Silverkan beror på att partiklar med större diameter än det fria avståndet mellan två fibrer i filtret inte kan passera.

Tröghetseffekten innebär att större partiklar (>10 pm) har för stora tröghetskrafter för att kunna följa med luftströmmen när denna böjs kring en filterfiber. Partiklarna fortsätter i stället sin ursprungliga bana och fastnar på fiberns anströmningssida. Tröghetseffekten ökar med ökad lufthastighet, ökad partikeldiameter samt minskad fiberdiameter. Lufthastigheten bör vara minst 0,5 m/s och inte större än 2 m/s för att inte partiklarna skall ryckas loss från fibrerna. Små lätta partiklar följer luftströmmen runt filterfibern. Om centrum av partikeln följer en flödeslinje som går närmare fibern än partikelns radie, uppfångas partikeln och fastnar (interception).

Uppfångningseffekten ökar med partikeldiametern och minskar med fiberdiametern och avståndet mellan fibrerna.

Ventilation och luftfuktighet

- Det är för torr luft hör, säger man och installerar en luftfuktare. Det är möjligt att utsagan om torr luft var korrekt. Men sannolikheten att den var felaktig är långt mycket större. Det är nämligen mycket svårt för oss människor att med blotta känslan avgöra vilken luftfuktighet som råder. De problem som man brukar tolka som tecken på torr luft, alltså att slemhinnorna i ögon, på läpparna och i munnen och näsan, torkar ut. beror ofta på andra faktorer som damm eller andra föroreningar.

Det kan också bero på att det är för varmt. Att sänka temperaturen ett par grader i lokalen avhjälper nästan alltid de problem som finns. Att installera en luftfuktare kan många gånger förvärra problemen, hög luftfuktighet medför dock en del andra saker, exempelvis ökar risken för mögel och fuktskador kraftigt. Får man en luftfuktighet över 45 procent. vilket är lätt hänt med luftfuktare, trivs husdammskvalster bra. Husdammskvalster är ett litet (0,2 mm) djur som gärna bosätter sig i madrasser dör det är varmt och fuktigt.

I verkligheten har vi ofta relativa luftfuktigheter på 45 procent och däröver, trots att vi inte har någon luftfuktighetsutrustning. Orsaken är alltför små luftflöden. Inte minst därför är det viktigt att ha tillräckligt höga luftflöden. En delmyt inom luftfuktighetsmyten är rekommendationen att vi, för att må bra, behöver en luftfuktighet inomhus på runt 40 procent. Det är inte heller sant. I norra delarna av Sverige är luftfuktigheten betydligt lägre än så under stora delar av året – vilket inte ger några särskilda problem enligt den forskning som finns idag. Högre luftfuktighet blir däri emot som nämnts ovan problematisk. Forskarna har kunnat påvisa ett starkt samband mellan hög luftfuktighet och allergiska problem. Luftfuktigheten möter man med en så kallad hygrometer, sådana finns för under ett par hundralappar. Läs mer här om du vill ha mer information vad som är bra inneklimat.

Styr FTX-aggregat med koldioxid-givare

Här kommer information om FTX-aggregat och att man kan styra ventilationen genom att koppla in en koldioxid-givare som går att göra på nästan allt FTX-aggregat. Kan man styra FTX-aggregatet med hjälp av en koldioxidgivare?
Styra FTX-aggregat med koldioxidgivare

Ren luft består av ca 21 % syre, ca 78 % kväve och ca 0,036 % (360 ppm) koldioxid. därutöver finns en mängd andra gasformiga ämnen, de flesta i mycket låga koncentrationer. Utandningsluften från en människa innehåller ca 18 % syre och ca 1 % koldioxid. Utandningsluften innehåller således endast ca 15 % mindre syre men ca 30 gånger mer koldioxid än luften i övrigt. Den stora påverkan människan har på luftens sammansattning i ett rum är inte att man förbrukar syre så att syrehalten i rummet minskar, utan att man avger koldioxid så att koldioxidhalten i rummet ökar.

Med utandningsluften avges också vattenånga. Vidare avges alltid olika organiska och oorganiska gaser i små mängder En stillasittande person avger ca 40 g/h vattenånga.

Koldioxid som indikator på luftens föroreningsnivå

Koldioxid är i sig inte störande förrän vid relativt höga koncentrationer. Det hygieniska gränsvärdet ligger vid koncentrationen 0,5 % (5000ppm), ett värde som man sällan kommer ens i närheten av i bostäder och lokaler. Emellertid är koldioxidhalten ett användbart mått på luftens föroreningsgrad i rum där människor vistas.
Människor avger olika gasformiga ämnen i små mängder, av vilka en del är luktande även i mycket låga koncentrationer. Även om avgivningen av dessa är mycket mindre än avgivningen av koldioxid, följer den i stort koldioxiden. Rumsluftens halt av koldioxid, som är lätt mätbar, följer därför i stort halterna i luften av andra av människan alstrade luftburna föroreningar. Koldioxiden blir därmed ett indirekt mått på de föroreningar i rumsluften som härrör från människor.

Detta i kombination med att det är relativt enkelt att mäta koldioxid, gör att luftens koldioxidhalt ofta används som ett kriterium på luftkvalitet i rum där människan är den dominerande föroreningskällan. En hög koldioxidhalt är en allmän indikation på att luftkvaliteten är dålig i sådana rum.

Världshälsoorganisationen WHO anger att koldioxidhalten i inomhusluft inte bör överstiga 0,1 % (1000 ppm). I Sverige ges samma rekommendation av Arbetsmiljöverket. För rum där emissioner från människor har dominerande inverkan på rumsluften, är sambandet mellan hög koldioxidhalt och ”dålig luft” väl belagt och känt redan på 1800-talet. Det finns därför anledning att ta rekommendationen att koldioxidhalten inte bör översdga 1000 ppm på allvar. Samtidigt måste man vara medveten om att detta värde inte kan ses som en absolut gräns utan som en rekommendation som bör tillämpas med sunt förnuft, dvs det har normalt knappast några märkbara konsekvenser om koldioxidhalten är något högre ibland. Kommer man dock upp mot 1500 ppm ett rum brukar det kännas att luften är ofräsch, åtminstone om man kommer in i rummet utifrån.

För ett normalt rum med en rumshöjd på max 3m och en personbeläggning motsvarande ca 2 m²/person så krävs ett luftflöde på något över 8 l/s för att koldioxidhalten inte ska överstiga 1000 ppm.

Kan man då styra ett FTX-aggregat med hjälp av koldioxid-givare?

På många FTX-aggregat så kan man koppla en koldioxidgivare i form av en kanalgivare eller vanligtvis en rumsgivare. Då fungerar det så att man ställer in aggregatet enligt Boverkets regler kring ventilationsflöde.Därefter kommer aggregatet att rampa upp hastigheten på fläktarna när koldioxidgivarens inställda värde överskrids. Till exempel så kommer fläktarnas hastighet att öka med 20% per timme till luftens koldioxidvärde underskrider 1000 ppm.